torsdag 21 augusti 2008

Problem

För alla som inte vet så har jag dyslexi och för er som inte vet vad dyslexi är, Slå upp det, jag ska förklara hur min dyslexi är men det är så stort område ordet dyslexi tar upp så inlegt mig går det inte att beskriva med bara få ord.

Jag har vel antagligen haft dyslexi så länge jag levt men det har inte börjat synas frens mellan stadiet när skolan börja bli tuffare.... Jag har inte jätte grov dyslexi där jag inte kan stava eller prata eller något sådant för då skulle jag verkligen inte skriva någon blogg.

det var först i första året på gymnasiet som jag fick hjälp innan dess har man bara sakt till mig att jag är lite sen i utvecklingen och att jag är lite tyst låten under skoltiden. och jag är inte arg på mina lärare jag hade då för att dom sa som dom sa, jag tycker bara det är synd att lärare inte har den kunskapen att se om någon har dyslexi heller något annat hinder som ADHD. inte för att jag har ADHD men jag vet folk som haft det och inte fått hjälp förens högt upp under skoltiden. Min underbara svenska lärare på gymnasiet som gjorde så att jag fick ordentlig hjälp och mina underbara klasskamrater som hjälpte mig med att klara av skolan med väldigt bra betyg för mig.
Ni är helt underbara och jag skulle inte kunna klarat det utan er.

tillbaka till vad jag har föt dyslexi. jag har svårt för att skriva, dålig handstill plus att jag inte kan stava. att förstå läsuppgifter och att förstå vissa ord har jag också jätte svårt med. kan kan knappt klockan jag har ingen balansförmåga, jag kan inte höger och vänster. jag tappar ord när jag pratar, jag kan ine beställa pizza för jag hör inte vad dom säjer och jag är rädd för att gå till vårdcentralen för att jag inte hör vad läkaren säjer. som sakt jag har jätte svårt att hör vad folk säjer om dom har en annan dialekt eller någon brytning när dom talar. Jag är ofta trött och ja sover väldigt mycket, jag har ofta stress ont för att jag inte klarar av alla uppgifter som ges till mig.
Jag tror jag fått med allt.

Jag tror alla har sina problem och hinder men alla är olika och har olika problem, mitt problem är dyslexin...

Jag älskar djur och jag tror att jag tycker om dom så mycket för att dom dömmer mig inte utifrån hur jag är heller vilka problem jag har. dom tycker om mig för den jag är. medans människor kan vara jätte elaka och dömmer än på en gång för att man har vissa problem. inte för att jag råkat ut för så många personer som har tittat snett på mig för att jag har dyslexi men det är många som inte vet vad det är. och det gör mis så ledsen för jag vet att om flera vet vad det är så skulle folk förstå och inte bara frysa ut personer bara för att dom inte är som alla andra. Människor kan vara riktigt grymma...

varför jag nu skriver om dyslexi är för att jag stått i kö för att bli utvärderad och nu idag har jag fått papper på att jag ska till USÖ i september och äntligen efter flera års väntan bli utvärderad och få min dyslexi på papper. :D

Hela min familj har varit ett enormt stöd för mig och jag skulle inte klarat av någonting utan dom. Jag har haft det så svårt i skolan att jag kommit hem ochh bara gråtit och sakt att jag hoppar av skolan jag orkar verkligen inte med, men dom har alltid varit där för mig och med deras hjälp och med min underbara pojkväns hjälp och mina helt otroliga klasskamraters hjälp. Mina lärare har varit helt underbara och hjälpt mig när jag nära inpå nästan gått in i väggen.
Utan er alla hade jag inte klarat av skolan och jag hade aldrig trot att jag skulle vilja söka in på universitet. Jag hoppas bara jag fåt en lika underbar klass igen men antagligen kan man nog inte ha så tur.

1 kommentar:

wordsbyc sa...

Jag vet att du har haft det svårt. Och jag är så stolt över dig som ändå gått ut gymnasiet!
Jag älskar och saknar dig gumman. Du har alltid mitt stöd och jag kommer alltid finnas här för dig!
Pussar!